Nej till uranbrytning I Dalarna

På senaste tiden har utländska företag visat intresse för att bryta uran I Dalarna, bl a i Rättviks och Orsa kommuner. Bakgrunden är att bristen på uran till kärnkraftverken börjar bli alltmer besvärande. Därför har priset på Uran på världsmarknaden ökat från ca 10 dollar/ pound ( 0,45 kg) år 2003 till nu 113 dollar/pound. Idag fås dessutom bara ca 60 % av bränslet till kärnkraftverken från urangruvor, resten tas från den skrotning av kärnvapen som beslöts på 90-talet i nedrustningens tecken. Denna skrotning tar dock slut om ca 10 år och då blir uranbristen mycket besvärande.

Hur bryts uran ?

Uranbrytning kan ske på några olika sätt. Brytning i öppna dagbrott sker sällan numera, men förekommer t ex i Namibia i södra Afrika. Underjordsgruvor är i dag det vanligaste. På grund av den ofta låga uranhalten, oftast under 0,2 % , måste stora mängder malm brytas som efterlämnar enorma mängder radioaktivt slagg. Sveriges hitintills enda, nu stängda urangruva, Ranstad vid Billingen nära Skövde, har en uranhalt på ca 0,02 %. För att försörja de nuvarande svenska kärnreaktorerna med Uran från Billingen behövs ca en knapp kvadratkilometer skövlas där varje år. För att extrahera uranet ur malmen krossas malmen först till grus för att sedan via en kemisk process omvandlas till uranoxid, s.k. gulkaka (yellow cake). Då är uranhalten 60-70 %. Gulkakan transporteras sedan iväg till energislukande anrikningsanläggningar för att höja halten av isotopen U-235 från 0,7 till ca 3 % så att bränslet fungerar i en kärnreaktor. Anrikningsanläggningen i Kentucky i USA drives med hjälp av två kolkraftverk om vardera 1000 MW.

Stor spridning av radioaktivitet

80 % av radioaktiviteten blir dock kvar i slagghögarna som bl a avger radongas som kan ge upphov till lungcancer. Hälsovådligt radioaktivt damm sprids också från slagghögarna med vinden.

Stora mängder vatten behövs vid gruvbrytningen. Detta processvatten blir radioaktivt och bidrar till att vattendrag och grundvatten i omgivningarna blir radioaktiva i tusentals år. Det mest radioaktiva processvattnet förvaras ofta i dammar. Vid urangruvan Olympic Dam i Australien förbrukas varje dag 30 miljoner liter vatten. Lokalbefolkningen och miljöorganisationer kräver att gruvan stängs. Urangruvan Ranger i Australien stängdes då dricksvattnet förorenades krafigt, uranhalten i dricksvattnet överskred 400-falt gränsvärdena.

Man beräknar att mängden radioaktivt avfall vid Olympic Dam kommer att uppgå till ofattbara 160 miljoner ton innan gruvan tömts på brytvärt uran. År 2005 rapporterades att hundratals fåglar oförklarligt dött i gruvområdet. Gruvan är dessbättre avsides beläget men den ursprungsbefolkning, s k aboriginer, som finns i området har drabbats hårt.

I Arizona och New Mexico har navajoindianerna drabbats hårt av uranbrytningen i deras hemland och reservat. Enligt miljöorganisationen Dine Bidzill lider tusentals indianer av cancer som orsakats av urandriften. Navajoindianerna är et naturfolk vars levnadssätt inte

kan förklara den katastrofalt ökade cancerfrekvensen i området.

Ett dammbrott inträffade i New Mexico i slutet av 1970-talet då en avfallsdamm brast och förgiftade Rio Puerco-floden med radioaktivitet. Dammbrott inträffar då och då även i Sverige, t ex vid Bolidens gruva i Aitik år 2000.

Det finns många exempel på urangruvornas katastrofala konsekvenser för den lokala och regionala miljön i form av radioaktivitet i vatten och luft. Det ovannämnda får räcka här. För de som vill slå vakt om hembygden och möjligheten att leva och bo där borde valet vara självklart, säg nej till uranbrytning. Dessutom är kärnkraften onödig.

Lätt att avveckla kärnkraften

Sverige kan lätt avveckla kärnkraften om politikerna vill. Iställlet är regeringen, med Maud Olofsson i spetsen, beredd att säga ja till uranbrytning i Sverige.

Alternativen till kärnkraften finns redan. Vi kan ersätta tre reaktorer genom att avveckla den direktverkande elvärmen och ersätta den med främst energihushållning, värmepumpar och pellets. Minst två reaktorer kan sparas bort med energieffektiv teknik.

Minst ytterligare två reaktorer kan ersättas med vindkraft. De återstående tre reaktorerna kan ersättas med biobränslebaserad kraftvärme som t ex i Falu kommun. Dessutom är solenergin på stark frammarsch. Nyligen presenterade forskarna vid nanotekniklaboratoriet vid Massey-universitetet i Nya Zealand en solcell som man tror kommer att sänka priset på solel till en tiondel av nuvarande kostnad.

Istället för att välja en långsiktigt hållbar energiförsörjning är nu tyvärr våra styrande politiker i full färd med att ge klartecken till kraftbolagen att investera 40 miljarder i ökad kärnkraftsproduktion vid de befintliga, gamla och opålitliga reaktorerna., Har de helt glömt bort vad de lovade svenska folket i folkomröstningen om kärnkraften 1980 ?

Göran Bryntse, Tekn Dr

Lektor vid Högskolan Dalarna